The Couch

 

Det var nästan läskigt länge sen som jag skrev ordentligt. 8-9:an i högstadiet om jag inte minns fel. Har försökt ge mig på ett par projekt sen dess: jag har skissat på ritningar, skrivit karaktärsbeskrivningar men aldrig varit riktigt nära på att få ihop nåt som liknade de 110-sidiga "böcker" (jag kan väl få kalla dom det eftersom jag faktiskt försökte få de publicerade av riktiga bokförlag?) som jag knåpade ihop på den tiden.

 

Minns ni mitt inlägg om att jag fick ett löv i huvudet? Med tanke på antalet besökare på den här bloggen borde jag vara glad om nån kom ihåg nånting av vad jag skrivit, så kanske inte! Men iaf så fick jag en idé tack vare detta. En idé som jag både ritade och skissade ner uner ett jobbpass för en två veckor sen. Färgen har tillkommit i photoshop senare. Vi har inga målarfärger på OTW...eller?

 

Känner mig i vart fall hoppfull om denna idé. Vill inte hypa upp det för mycket om det skulle rinna ut i sanden men jag är jävligt sugen på att börja skriva och se vart det bär av. Känns som att det finns potential. Ni får nöja er med bilden och texten till den som teaser så länge.

 

Adjöken!

Nu när det är ganska exakt två veckor kvar till Peter Jackson vill att vi ska vallfärda till biograferna, ta på oss Gandalf-skägget och bara njuta av den första Sagan om Ringen-filmen på nästan exakt nio år så vad kan vara mera passande att jag som undertecknad film-och-fantasy-nerd skriver en rad om mina förväntningar! Är ganska kass på plunga ut filminlägg här på bloggen så ni som saknat det får här nåt att läsa. Alla ni andra får bara hålla till godo! Har inte jag nån gång lyssnat på erat prat om hästar, Star Trek eller vafan ni nu har för hobbys, eh?

 

Alla tre LOTR-filmern tillhör fortfarande toppskicket i min värld (även om Två tornen svajjar på gränsen till kanske ett krystat dvärgskämt för mycket). Ni som känner mig vet ju att min akilleshäl och den genre som mitt hjärta dunkar hårdast för är fantasy och jag ska inte sticka under stolen med att jag har lätt att falla för snygg och påkostad sådan. Men all ball monsterdesign i världen kan inte rädda en film med svagt manus och urholkade karaktärer *host* Eragon, Guldkompassen, Beowulf *host*. Tyvärr drar ju många blockbusters idag mot tendensen att bara vräka på med effekter och hoppas vi sväljer allt med hull och hår utan det minsta tecken på karaktärsfokus. Men jag tror på P.J! Han och sina cowriters, Philippa Boyens och frugan Fran Walsh, har bevisat trefaldigt att dom vet hur otroligt viktigt det är att vi bryr oss om karaktärerna i en film. Och nu när Pans Labyrint-geniet Guillermo del Toro också har varit med och skrivit låter det på pappret som om inget kan gå fel.

 

Eller?

 

Min absolut största farvåg är att dom varit för trogna boken. The Hobbit är en barnbok rätt och slätt med roliga talande djur och 13 hurtiga dvärgar i huvudrollen. Mardrömmen om att vi ska behöva stå ut med 13 tjoande Gimlis i rödtofsluvor får till och med undertecknads mage att vända sig. Hur vet han detta då? Jo, undertecknad har nämligen precis läst ut boken för en andra gång (förra gången var på högstadiet) och det är en synnerligen gladmynt resa med en Gandalf som mest är en lustigkurre till trollkarl som kastar brinnande kottar på sina fiender. Han gör verkligen det. Yup. Åter igen: var...inte...för...troga...förlagan!

 

Tolkien skrev The Hobbit i ett helt annat skede i sitt liv. Han hade inte knåpat ihop hela det universum som skulle blomma ut i Sagan om Ringen 10-15 år senare. Glädjande nog verkar alla rapporter och trailers tyda på att Jacson & Co har expanderat denna 30-talsbarnbok för att matcha tonen han satte i de övriga filmerna genom att bla inkoperara (googla det ordet ni!) många karaktärer från Sagan om Ringen. Smart som gubben Tolkien var skrev han många tillbehöv till LOTR med sidohistorier som egentligen har otrolig relevans i förhållandet till det som sker i The Hobbit. Allt detta har P.J också valt att baka in i filmversionen. Mina förhoppningar är att allt detta kommer leda till en film som tonar ner flamshumorn från boken och samtidigt tar ett kliv uppåt rent episkt för att verkligen kunna matcha den förra triologin. För boken gör då verkligen inte det!

 

Min andra misstanke är att filmen kommer spela för mycket på nostalgi. Ja, vi älskar och dyrkar det mesta som du gjorde för 10 år sen men ge oss något nytt, Jackson. Även om en stor del av behållningen garanterat kommer ligga i att återse gamla karktärer och platser så håller jag tummarna för att han vet att gammal mat till slut också börjar smaka illa. Har redan lyssnat igenom soundtracket (yep, skaka ni på huvudet men denna man (jag) älskar att frossa mig i spoilers...på en lagom nivå...oftast!) och tyckte iaf där att den träffade en bra balans mellan gammalt och nytt men återstår att se hur den passar till filmen.

 

Nä, de flesta av er har nog slutat läsa för länge sen och skrollat ner till vad ni tycker ser ut som ett filmklipp och voila! Det är precis vad det är. Klicka...eller inte klicka!

 

 

Nu är jag det där jag är som sämst på. Arbetslös. Eller iaf deltidsarbetslös. Antingen kommer detta märkas nåt extremt här på bloggen (jag har så mycket fritid att jag kommer kunna blogga i 100 knyck) eller inget allas (jag är deprimerad över att jag inte kan blogga om mitt jobb) så nåt av dem blir det.

 

Känner jag mig själv kommer det bli alternativ två.

 

Ett gott tecken att jag sköter min arbetslöshet bra är att jag redan är dötrött och strax ska krypa till kojs. Vill inte hamna i den rytmen av att gå upp efter lunch och mötas ev solnedgång och inse att dagen snart egentligen är slut. Bland det värsta som finns. Så... istället blir det upp i ottan och...hitt på nåt!

 

Hade tänkt skriva mer men ska för en gång skull lyssna på mina ögonlock som väger allt tyngre och tyngre.

 

Så jag säger gonatt och hoppas ni alla jobbar ordentligt...för det gör inte jag (nädå, jag kommer bli inringd till OTW för att hjälpa till med mer loggning...hoppas jag...SNÄLLA!) ^^

 

P.S hoppas ironin kom fram ordentligt där!

Slog precis en kik på mina besökssiffror och ja, jag tror Mount Everest topp har fler ber besökare än den här bloggen just nu. Och såklart sticker jag inte huvudet i sanden med att det är mitt eget fel. Ibland kommer man bara in i perioder där bloggandet dras ner till ett minimun... eller när ens liv är så förbannat trisst att det inte finns nåt vettigt att blogga om! Haha, nä, stor fet lögn där.

 

Slutade på Hustoppen den 14:e nov, alltså för snart en vecka sen. Har lyckosamt nog fått hoppa in och hjälpa till på Svenska Hjältar-galan som OTW producerar. Har mest bestått av loggning, vilket innebär att man sitter och antecknar vad folk säger i inspelade intervjuer. Kan vara en orsak till mitt bristfälliga bloggande... jag är ganska less på att skriva. Sitter man på jobbet i säga 5-8 h och bara skriver känner jag inte direkt ett supersug över att kasta mig över första bästa tangentbord och berätta om min fantastiska dag. Att beskriva ett loggyrke är nog inte heller det mest intressant ämne för er besökare att läsa om. Jag borde bara jubla och behandla er som kungar när ni otroligt nog har hittat hit. Inte skrämma iväg er.

 

*LÄSER IGENOM DET JAG SKRIVT* Det där var en kass ursäk. Jag hara bara varit lat^^

 

Men av de fem extrapass jag fått fick jag den stora äran att hänga med ut på inspelning i lördags från 08-15.30 som teknikass. Hjälpte till att rigga lampor, dra sladdar och sen min stora uppgift...hålla sladd! Var betydligt roligare än det låter och med tanke på att mina upplevelser ute på inspelning de senaste två åren sträcker sig till att köra tur och retur Norrtälje med några band en gång i somras så var det här definitivt nåt utöver det vanliga!

 

I fredags våldgästade man Huddinge-folket för andra helgen i rad. Från noll besök på ca två år till två besök på två veckor. Not to shabby! Var dock tvungen att dra runt tolvslaget pga jobb dan därpå.

 

Hade också gamecube-kväll hos Jonas borta vid tekniska med Lizette, Marika och Johan. Fasligt kul säger jag bara! Det hanns med en rad olika spel men höjdpunkten var nog Mario Kart: Dubble Dash och Wario Ware (som tydligen inte bara du och jag, Börje, diggar!).

 

Men nu kallar sängen! Ska upp och gå på nåt så ovanligt som konstutställning på Kulturhuset imorrn. Ironisk att mannen (jag) som läste kulturinriktning på gymnasiet och som var ett ess på att analysera tavlor och stilleben (fusk om ni googlad det ordet) säger att det är ovanligt. Tror jag precis gjorde min gamla lärare Ann-Louise en smula besviken men hey, jag såg 8 filmer på Stockholm filmfestival så det borde väl gottgöra det?:)

Oj! Va?! Kan han blogga (syftar på mitt nästan två veckor långa uppehåll)?

 

Jadå, klart han kan också uppenbarligen kl 2 natten till en söndag:)

 

Jössen, killen måste antingen vara långt inne i dimman eller bara väldigt tragisk som sitter hemma när man borde vara ute och röja. "Röj" är dock svaret på det faktum att jag sitter här.

 

Var ute i Huddinge hos "putaz"-gänget i fredags kväll med Marika och Emil. För att upplysa er om vilka jag pratar om så är det ett hus där många av mina gamla GTV-klasskamrater bor och har huserat sen vår praktidperiod för tre år sen. Har inte varit där på två år så var riktigt kul. Vi var inte så många heller, 6 st närme bestämt, och ja, som den supermänniska jag är när det kommer till rusdrycker så gick hela denna lördag mer eller mindre ut på återhämtning.

 

Lite surt kan tyckas då Sofia mellanlandat här på sin väg till Uppsala-land så hon fick stå ut med att se en seg krabat, He-Man själv alltså, långsamt ta sin stapplande steg ur sängen, dricka vatten och något så stort som att få i sig en skiva rostat bröd! Men en tur till SF-bokhandeln hanns med iaf.

 

Stockholm filmfestival har som kanske en del av er filmnerdar vet dragit igång och än så länge har jag sett två filmer. Smygstartade själv i torsdags med den dialogtunga och hemska, men BRA, Compliance om en ung tjej på en snabbmatrestaurang som blir falskt anklagad för stöld. Ikväll gick jag vidare till den något mer lättsamma Safety Not Guaranteed om ytterligare en ung tjej (ni börjar ana ett mönster i mina filmval, kanske?) som signar upp sig hos en man för att åka tillbaka i tiden med honom. Snudd på fantastisk lagom skruvad indiefilm med en perfekt castad Aubrey Plaza i huvudrollen. Ni som sett Little Miss Sunshine och Juno kan ana åt vilket håll det bär. So far so good med andra ord!

 

I övrigt så har jag lite bittrare nyheter att rapportera och det är att min mobil bestämde sig för att tacka för sig. Har ingen aning om var den tagit vägen. Hade den framför mig när vi förfestade smått hos oss på fredagskvällen men när vi anlände till Huddinge var den väck. Har inget minne om jag ens tog med den från lägenheten men troligast är att den nog dunstat på vägen dit. Men en anledning att skaffa ny mobil iaf. Även jag bara haft den sen i lite drygt ett och ett halvt år.

 

Nu hade en trisslottsvinst suttit fint vill jag lova. Och med dom orden sätter jag punkt på detta inlägg!