The Couch

R.I.P Leslie Nielsen (Titta vi flyger, Den nakna pistolen, Scary Movie)

Min absoluta favoritkomiker har lämnat oss. Tack för alla klockrena onliners (I am serious. And don't call me Shierly!). Gonna miss ya.

Kollade igenom de senaste två månadernas blogginlägg och insåg att jag bloggat förvånansvärt lite om...mig själv (you ego there)=P Potter-inläggen har stått som spö ibacken, så ska se om jag kan skriva lite oftare om vad som händer runt i kring mig. Mitt minne gillar att spöka med mig så för min egen skull är det nog bäst ifall jag skriver ner vad jag gör medan det ännu är färskt.

I fredags blev det en helkväll ute hos Marika och Kerin tillsammans med Johan. Vi fortsatte vår trogna jeopardy-tradition men lirade också nåt som hette "Scene it" på deras xbox 360; ett slags frågesportspel om film och allt därtill. Istället för vanliga handkontroller så använde man små trådlösa dosor med fyra knappar på för att välja alternativ. Enkelt men jävligt kul! En total rip-off av Buzz-konceptet men vem bryr sig...

Igår klev jag än en gång upp sent (frukost runt halv två-två) och kollade sen ett par avsnitt av serien Avatar (nej, inte den med stora blå smurfar) innan jag drog in till STRIX för att tanka in en gammal grej jag haft på band sen Gamleby. Glömde dock min hårddisk här hemma så det sket sig. Väl hemma kollade jag klart säsong 1 av Avatar och gick sen vidare till den otroligt hatade långfilmen som bygger på serien. Hade redan sett den en gång, men kul att kolla på den igen nu när man sett originalserien. Och tro det eller ej, men den sög faktiskt ännu hårdare nu när man vet vad det är den försöker härma. Shame on, you M. Night Shyamalan!

Dagens huvudaktiviteter lyder: tvättning och reparering av mitt msn-konto som drabbats av virus och raderat alla min kontaker ...Yay. Lyckades dock fixa det men fan för mailvirus. Folk måste lära sig att låta bli att öppna sånt. Eller ännu bättre, folk måste lära sig att sluta med sin skit.

Nu blire film-tajm. Adjöken!

2011 ser ut att kunna bli ett riktigt höjdarår för oss sci-fi-diggare. Framför allt oss som gillar filmer av stuket Independence Day och Världarnas Krig. Dels så har vi Battle: Los Angeles (floppar filmen har den iaf en otroligt grym trailer att luta sig tillbaka på), sen har vi J.J. Abrams mystiska Super 8 och till sist har vi den kanske mest intressanta (på pappret) Cowboys VS Aliens. Inte bara eftersom den blandar sci-fi med västern utan för att vi kanske den här gången får oss en riktigt bra rulle med Harrison Ford i hatt *host* Indiana Jones 4 *host*.

And finally... så har vi den här. Enligt källor så ska den använda sig av ett District 9-liknande stuk med betoning på en dokumentär känsla. Det som verkligen kickar igång mig är dock taglinen... "There's a reason we've never gone back to the moon". Håller tummarna för nåt riktigt bra.

Jag (Fred och George) och Sofia (Bellatrix)

Dags att att damma av pullovern, stryka skjortan och spraya håret illrött! Ja, sån såg min fredag ut! Allt för en dam vid namn J.K.Rowling.

"Del 1" läser ni. Jupp, detta skulle kunnat vart slutet på HP-sagan som startade 2001 (filmerna alltså) men nej, vi får snällt vänta till 15:e juli nästa år för att få showdownen mellan Harry och Voldemort. Både kritiker och fans har definitivt snackat sig varma om hurvida splitten varit nödvändigt och personligen har jag både stöttat och ifrågsatt beslutet. Sååå... hur lyder domen?

Den får vänta.

Så kände jag både efter första gången jag sett den och andra gången. Kommer till varför lite senare.

Storyn tar ju vid där Halvblodsprinsen slutade. Dumbledor är död och Harry, Hermione och Ron lämnar trygga Hogwarts för att ge sig ut i vildmarken för att försöka hitta de återstående delarna av Voldemorts själ, horrokruxerna.

Det här är utan tvekan den mest trogna bok-till-film-delen i serien sen Hemligheternas kammare. Ingenting av större vikt har gått förlorat och det här skulle jag vilja diskutera lite... Majoriteten av Harry Potter-fansen har upprepade gånger sagt att de inte skulle ha nåt emot en 5-timmarsfilm baserat på i stort sett varje bok. Hur fan tänker ni människor säger jag då. Även om jag är ett stort fan av både böckerna och filmerna så tror jag att jag har större förståelse för filmskaparna än vad de flesta av fanskaran har. För mig är del 4 och 5 två av seriens höjdpunkter just för att de är två tighta filmer med högt tempo som snyggt komprimerar bokens story och gör grym film av det! De är inte filmade böcker, utan baserade på böcker. Stor skillnad där.

Dödsrelikerna del 1 är inte det. Det är en väldigt trogen filmatisering som lyckas få med nästan allt det som fans vill se. Och just därför älskas den i skrivande stund på alla HP-forum runt om i världen. Frågan jag ställer mig är dock: är den för trogen? Är verkligen det långa mittenpartiet där gänget campar i vildmarken samtidigt som storyn sakta men säkert rör sig framåt nödvändigt? Jag är inte en av dem som tyckte det va långtråkigt alls men är verkligen alla scener som finns med nödvändiga? Kunde det gått att komprimera dem? Just av den anledningen är filmen väldigt svår att betygsätta: det är så mycket som vi kommer få svar på i Del 2. Först då kommer man få svart på vitt om alla scener i den här filmen är viktiga.



I övrigt är jag helnöjd! Filmen är otroligt snyggt plåtad; Dobby och resten av effekterna har aldrig sett bättre ut! Stämningen i filmen är rakt igenom dyster (även om man skrattar till oftare än man tror) och den har stundtals nästan en apokalyptisk atmosvär. Jag gillar också filmens skitiga look. Bokens mörka stämning har definitivt överförts till vita duken och scenen med en hånglande Harry och Hermione är hands down obehaglig (Emmas side-boob till trots^^). Radcliffe, Watson och Grint har vuxit upp i sina roller och är i stort sett outbytbara vid det här laget. De är Harry, Hermione och Ron... även om Emma Watson nästa är för snygg för att spela Hermione, men det är nåt jag kan leva med=P

Stor beröm ska förresten den person ha som valde att inkludera ett av årets största wft-ögonblick: Harry och Hermione...dansandes... You have to see it to believe it. Skumt och fantastisk är bara förnamnet. Räkna med att den scenen dyker upp när 2010 ska sammanfattas!

Slutsats: ännu en stabilt tillskott i HP-serien som i sin grund står och faller lite på hur Del 2 leverar (det är ju egentligen bara första hälften av storyn), men som uppvärmning inför finalen fungerar den utmärkt (bästa cliffhangern nånsin)^^


"Den 15:e juli nästa år kommer folk få reda på om vi hånglar eller inte..."

Såg att besöksantalet letade sig över 10-strecket i torsdags. Gissar att en del av er hade förväntat sig en recension av Harry Potter 7 Del 1 som hade premiär i onsdags men icke. Mitt biobesök blev uppskjutet till dagen efter som jag skrivit i ett tidigare inlägg. Varför finns då här ingen nu? Jo, jag ska gå och se om den en gång till om ett par timmar. Efter det garanterar jag att jag kan knåpa ihop ett inlägg om filmen. Första gången jag ser en Potter-film två gånger på bio btw=)

Har dragit mig otroligt länge för att blogga om mina fyra dagar (7-10/11) som catrinfansvarig (mat/fika) på en reklamfilmsinspelning för ryska kelloggs och ja, jag gör det fortfarande=P Ni som pratat med mig om det vet ju hur otroligt mycket jag älskade varenda sekund av det... Ehem. Nej. Så var det inte. Men, men en erfarenhet var det definitivt. Har troligtvis kokat kaffe för en hel livstid.

Coffee out...

Den mest störda tjejen på nätet är också den just nu skönaste! Kolla och njut av 2 minuters workout för era skrattmuskler!

Om exakt en vecka kommer jag befinna mig ca 25 min in i den näst sista Harry Potter-filmen: Dödsrelikerna del 1. Filmen hade galapremiär häromdan och de första recensionerna har börja dyka upp på webben... Så jävla mycket magpirr nu! Både älskar och hatar det. Sällan man känner såhär mycket inför en film, men samtidigt vill jag så enormt mycket att den ska va bra. Nej, bättre än så. Jag vill att den ska va fantastisk (som boken). Men är den minst lika bra som de senaste filmerna är jag helnöjd.

Baserat på de recensioner jag läst (jag vet, borde hålla mig borta från sånt där) så är jag definitivt mest nyfiken på mittendelen aka Harry Potter and the great camping trip; den del av boken som många hade mest klagomål på eftersom man ansåg att Rowling lät sina hjältar spendera lite för lång tid vilse och tältandes på landsbyggden. Hade själv inget problem med det hela men ska ändå bli intressant att se hur mycket man valt att behålla.

Återkommer såklart med mina åsikter här på bloggen när jag sett den. Nu ska jag lira lite Metroid Prime 3!

Yo!

Gamleby-tiden börjar kännas mer och mer avlägsen. Gick in på GTV:s hemsida tidigare ikväll och det slog mig att jag inte varit inne där på säkert nästan ett halvår. Hade nästan glömt bort att intag 16 redan avslutat sitt första studioprojekt. Snacka om att tiden bara rinner iväg. Tittade även på deras video-inbjudan till den årliga GTV-höstfesten på Pelles facebook. Gosh! Hur otroligt och hemskt det må låta så börjar det kännas länge sen. Trots att vi tog examen i slutet av maj och att jag faktiskt bara bott här i Stockholm i 1 år 2 månader... Folket i klassen splittras... far iväg åt olika håll.

Jag gillar det inte. Vet inte hur många gånger förut jag tänkt tanken att "fan va jag kan hata tiden. Kom igen folket, nu strejkar vi!" ...Ok, det sista kanske jag kom på nu.

Önskar att vissa saker kunde samexisterera i flera parallella universum så att man alltid kunde återvända till den tiden och träda in i den person man va då, fast ändå behålla sina erfarenheter när man byter universum. Att när som helst kunna öppna dörren från mitt gamla rum i kolaren och höra ljudet av Adis high-pitchade skratt från uppehållsrummet samtidigt som John tar sin femtielfte cola från kylen. Eller komma ut i köket i lägenheten i Gamleby och inse att matresterna och porslinet från middagen med Aho och Martin fortfarande står kvar på bordet efter två veckor. Ni vet, allting rullar på, årstiderna kommer och går men ingenting märkvärdigt händer. En plats att alltid falla tillbaka på: ett ställe som alltid levererar så att säga=P

Kanske ett projekt för framtiden? Mitt senaste projekt heter iaf "sömn" och det tänkte jag tag i ögonaböj!

Gnatt

Ahaaa=) Mjölk. Livets dryck. Can't get get enough of it.

Ehem... Ja. Vidare till något viktigare saker.

Var länge sen jag tillägnade ett inlägg här på bloggen mitt pingisintresse. Undrar om jag ens nånsin gjort det? Kan ha nämnt det i förbifarten nån gång.

Minns hur brorsan brukade spela pingis under rasterna på högstadiet. Eftersom jag gick i nian då så höll min klass (9F ftw) till i barackerna i talldungen halvvägs upp till Bjarnes kiosk. Inte så ofta man hann springa ner till centralbyggnaden och om man gjorde det så var det alltid för ett besök i biblioteket, aka my hang-out-spot, där jag brukade möta upp med vänner. Lite kul att jag lyckades föra över denna tradition till gymnasiet då jag, Adam, Swärd, Mebius och Rebecka blev riddarna runt det runda biblioteksbordet på Strömstads gymnasium medan alla coola kids kastade bort sina liv nere i sofforna på bottenvåningen.

Men känns som jag strövat of topic lite här.

Jo, brorsan spelade pingis och hade en hobby av att tillverka sina egna racket. Åtminstone kallade han dem racket trots att vissa av dem va fyrdubbelt så stora  och mer liknade demonstrationsplakat. Han och farsan snickrade ihop ett pingisbord nere i källaren som ockuperade gillestugan under bra lång tid. Jag spelade lite då och då men fick aldrig nåt riktigt grepp om det hela. Kan ha berott på att bordet va en grönmålad plywoodskiva=P

När jag väl flyttade till Gamleby hade Johan ett gammalt mini-pinigsbord som han plockade fram den första veckan. And the rest is history. Ibörjan lattjade vi mest och jag minns att frigolit-pingis (istället för racket använde vi stora frigolitbitar. Ger grym studs:)) nästan konkurerade ut den vanliga varianten.

Nån gång i januari tror jag uppgraderade vi oss med ett nytt pingisbord. Denna gång medium size, alltså inte fullt lika stort som ett vanligt med bra mycket större än leksaksvarianten. Och det är det som jag haft i min lägenhet fram tills nån vecka sen. Har bara blivit ynka tolv matcher under min Stockholmstid men förhoppningsvis blir det ändring på det nu när vi fraktat hem pingisbordet till Essén istället. Han har ju bra mycket mer yta så betydligt bättre lämpat.

Förde statistik under så gott som hela Gamleby-tiden och sammanställde ifjol sommar alla siffror.

TOTALT ANTAL MATCHER: 187

TOTALT ANTAL SET: 591

TOTALT ANTAL POÄNG: 11726

TOTALT VUNNA POÄNG JOHAN: 6879 poäng (59%) (ca 7000/ ca 60%)

TOTALT VUNNA POÄNG SEBASTIAN: 4847 poäng (41%) (ca 5000/ ca 40%)

ANTAL BOLLAR (SOM LANDAT) PÅ TV:N: 1

 

To be continued...

Har ju nämnt det tidigare här på bloggen hur stort fan jag är av Scott Pilgrim-serien och igår fick jag då äntligen se filmversionen som lagom sent till slut hade premiär här i Sverige.

Ett ord: pixelperfektion! Alla ni där ute som nån gång lirat ett tv-spel från NES och-SNES-eran borde omedelbart pallra er till närmaste biograf. Och alla ni andra för övrigt också, men för oss gamers är hela filmen verkligen en guldgruva fullproppad med tv-spelsgodis! Awww=) Min personliga favorit va helt klart remixen av den klassiska fe-musiken från Zelda III. Gudomligt I tell ya...

Filmen har ett hypersnabbt klippningstempo och man märker verkligen att varenda vinkel, vartenda klipp ja, varenda frame är minutiöst planerad. Måste vart ett rent helvete att jobba med kan jag tänka mig! Rent planeringsmässigt=P

För oss som läst serien är filmen en enda lång parad av fanservice eftersom den flera gånger rippar skämten, scener och ibland t.o.m använder sig av teckningarna rakt av! Och får dem av funka på film dessutom. Länge sen jag garavde så mycket på bio.


Så varför hänger ni kvar här? Ni har en film att se!=P